Kan inte annat än känna med John Terry. Grabben hade livets läge att dunka hem CL pokalen, men misslyckas. Faktiskt starka bilder där den annars så starka och engelskt stereotype mittbacken brister ut i tårar och kramas om av Grant. Lägg därtill ett hällande ösregn och att den annars mörka Moskvahimlen sprudlar av glädje och även sorg. Ibland är det inte mycket som skiljer från att vara vinnare till att helt plötsligt stå bredvid och se på. Ser man till hela säsongen så är ju faktiskt dessa båda lag i stort sett lika bra. 2 poäng i ligan (lika inför sista omgången) och 10 cm stolpvirke. Men som man ibland säger så är det detaljerna som räknas och det gör att det är United som kommer att få alla stora rubriker för deras fenomenala säsong. Tycker dock att Fergusons gubbar va värda titeln efter att ha spelat en jävligt fin fotboll under hela året. Så all cred till dem.

Annars va gårdagen inte någon större höjdare. Lite telefontjafs me farsan, fick ont i ryggen igen och till råga på allt börjar man bli förkyld. Är väl inte speciellt mycket bättre idag men nu ser man ju ljuset i tunneln när det bara är en dag kvar. Till helgen har jag väl inte några större planer men man vet aldrig vad som händer. 

Hörde nyss om gårdagens försäsongsuppstart och det verkade va välbehövligt. Tycker dock att det är dåligt när bara 16 pers dyker upp om man jämför med alla som var där i måndags. Nu var jag ju visserligen inte där själv men ändå. Är ju många, särskilt de yngre killarna, som behöver bygga på sig lite och ta tag i det. 

Snörvliga hälsningar / Johansson